Att båtar krockar är lika oförklarligt som hur en kopp med svart kaffe kan kosta 27 kronor

Det finns inget som roar mig mer än när båtar, och då helst jättestora båtar, krockar. Det är nämligen för mig helt oförklarligt hur två båtar som befinner sig på öppet hav kan krocka. Jag kan förstå om båtar krockar i en trång kanal, i en hamn eller i anslutning till en sluss. Men på öppet hav? Helt oförklarligt.

Att säga att det finns gott om plats på ett hav är en underdrift. Det finns så mycket plats att inga båtar någonsin ens hade behövt komma inom synhåll för varandra, men ändå krockar de. Jag förstår det inte. Alla stora båtar har ju radar och kommunikationsmöjligheter. Ser kaptenen på till exempel en Gotlandsfärja att ett stort föremål dyker upp på radarn borde man kunna anta att han väljer att gira undan för föremålet. Man kanske till och med skulle kunna förutsätta att han gör ett anrop på sin kommunikationsradio för att kolla om föremålet på radarn kan tänkas vara en båt. Får han svar kan de båda kaptenerna prata ihop sig och göra upp en färdplan:

kapten båt1: Jag håller till höger och du håller till vänster, ok?

kapten båt2: Det är ok med mig. Klart slut.

kapten båt1: Fint det, klart slut.

Det borde inte vara svårare än så. Och om kaptenen inte får något svar borde hans utbildning och sunda förnuft säga honom att han ska köra runt föremålet på radarn, inte igenom det. Det slog mig nu att förklaringen till dessa krockar på öppet kanske beror på en osäkerhet om vilket höger och vänster som avses. Låt oss återvända till ovanstående dialog och ser hur den fortlöper:

kapten båt2: Vänta, vänta, lägg inte på. Menar du din vänster eller min vänster?

Hmm, ja. Det måste vara så det går till.