Förtäckt skryt förpestar

Innan bloggen slog i genom på allvar, vilka kanaler använde då folk för att framhäva sin egen förträfflighet? Gick folk runt och stoppade första bästa människa på gatan och berättade om sina fantastiska liv och om hur duktiga de är, var det så det funkade?

Eller är all den här jävla skrytsamheten ett resultat av bloggens inträde i folks liv? Är det så att det är bloggens existens som gör att så många känner sig tvungna att visa sin egen duktighet? Är det så? 

Det stör mig som fan, den här självgodheten som genomsyrar interwebben, nu för tiden. Det som irriterar mig är inte att folk skryter, det har jag inget emot. Nä, det som stör mig är sättet de skryter på. De skryter liksom i det dolda. De låtsas skriva om sin dag, fast att de egentligen bara gör det för att de vill visa hur fantastiskt deras liv är. Det är det här förtäckta skrytet som stör mig något så initi utav helvete.