Personlig svårighet

Skulle någon be mig lista sju saker som jag tycker är svåra att utföra skulle jag på första plats placera: att skriva ett personligt brev. Det är helt galet, jag kan inte skriva ett personligt brev. Kan inte. När jag läser vad jag skrivit känns det som om en självgod robot suttit och plitat ner sitt livs historia. Problemet tror jag utgörs av alla oskrivna regler som brevet ska struktureras enligt. Jag har svårt för sådant. Egentligen hade jag verkligen velat skriva just ett personligt brev, inte ett stelt dokument som man döper till personligt brev. Men jag vågar inte chansa, för jag vill ju ha jobben jag söker och då vågar jag inte skriva ett okonventionellt brev. Nä, jag avskyr verkligen dessa brev. Jag avskyr att det finns tretusensexhundrasjuttiofem förståsigpåare som förordar tretusensexhundrasjuttiofem olika sätt att skriva ett personligt brev på. Jag avskyr inte dem som läser breven, jag hatar dem. Hur kan man vilja att alla som söker ett jobb ska skriva i stort sett likadana brev om sig själva. Hade det inte varit bättre att förespråka en total frihet bland de som söker jobbet? Det hade jag tyckt, om jag hade varit personligabrevläsare.