Vad ska man med väckarklocka till?

I morse låg jag och drömde om människor jag inte träffat på länge. Mer än så kommer jag inte ihåg men det var en allmänt småtrevlig dröm. Sen, på hundradelen av en sekund, svängde drömmen helt och utvecklades till mitt livs värsta mardröm. Ett oljud som saknar motstycke sprängde drömmen och folks ansikten liksom rann bort, så som de gör i en Indiana Jones-film då den heliga arken öppnas. Jag började nästa gråta av rädsla och öppnade häftigt ögonen, för hade jag spenderat en sekund i drömmen till hade jag dött, så kändes det. Då märker jag att hunden står upp i sängen, med munnen tre decimeter från mitt ansikte och skäller som håller han på att dö. Jag har aldrig hört han skälla så högt, så intensivt, så argt; han var som besatt. Fortfarande med rädslan bubblande i kroppen och skenande puls försöker jag lugna honom och till slut tystnar han. Då ser jag att det går någon precis utanför vårt sovrumsfönster och att han antagligen vaknat av ljudet från den personen och i ren panik försökt rädda sitt liv, som han måste trott varit i akut fara. Bra vaktinstinkter där, men antagligen det värsta sättet jag någonsin vaknat på i hela mitt liv.