En timmes oavbruten radioreklam eller ett skott i pannan?

I ganska många tusen år har människan haft ett språk och förmågan att formulera ord, meningar - betydelse. Muntlighet, grunden till hela vårt arv som människor. Övning ger färdighet, brukar det heta. Ett påstående som jag tyvärr måste anta vara helt felaktigt med tanke på hur länge vi har kunnat prata och hur dålig dagens radioreklam är. Radion är det medium som har funnits längst men ändå finns det inte en enda radioreklam som överhuvudtaget är uthärdlig. Hur är det möjligt?

Genom ett av våra nyaste medium, Spotify, blir jag dagligen påmind om den mänskliga defekt som tydligen består i en total avsaknad av förmågan att göra reklam som endast bygger på ett av våra sinnen. Jag hör Basshunter - som tydligen själv uttalar sitt namn basehunter, what!?!?! - svamla på knagglig engelska om hur bra Spotify verkligen är... actually. ÅMG! (åh min gud), säger jag bara.

När ska någon förbarma sig över den ljudbaserade reklamen? Kanske att det är ett smart drag av Spotify att göra reklam som är så dålig att man helt enkelt köper ett premium-medlemskap i ren desperation, för att rädda sig själv, liksom. För den kommersiella radion är saken dock den rakt motsatta. De borde vara väldigt rädda om sina lyssnare och inte förorena våra hjärnor med reklam som är så dålig att FM-sändarna smälter ihop. Särskilt med tanke på vilka program de sänder och vilken de musik de spelar i övrigt borde de verkligen vara rädda om sina lyssnare. Men icke. Den ena "roliga" dialekten efter den andra, den ena viskande rösten efter den andra som berättar om ett "hemligt" erbjudande eller den ena vedervärdiga jingeln efter den andra. Skjut mig. Gör det, skjut mig.